När “tävlingssäsongen” tog slut skulle jag öka mängden ytterligare men den ömmande baksidan av låret höll mej tillbaka. Efter medel-KM beslöt jag att dra en rövare och köra på hårt fram till mitt bokade besök hos naprapaten. Körde första riktiga intervallpasset sen jag sträckte mej (början av september) på måndagen och hela Tores hårda tisdagsbana. På onsdagen besökte jag naprapaten och blev mobiliserad (ryggen) och fick massage. Jag fick inte springa Scaniamilen, dagen efter, men han tyckte jag kunde köra på ganska hårt. Säger man så till en träningsnarkoman så …
Bara 4,5 timme vecka 20 men hyffsade nästan 9 timmar vecka 21 (långpass på 2:15 på söndagen), och då hann jag med naprapatbesök (vilodag) och magnetröntga ömma knäet på Capio vid Globen. Väntar nu på resultatet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar