Dagen då det mesta krånglade och vi skulle åka väldigt långt (70 långsamma mil). Efter bara drygt fyra timmars sömn och efter en bedrövlig frukost av kontinental typ var vi på väg mot tävlingen redan 7:30. Vi skulle bara hämta upp folk från de båda centralt belägna hotellen. Tyvärr var det stor torgdag med väldigt mycket trafik och smala gator. I kaoset och villervallan glömdes det ena hotellet bort. Vi andra kom fram mycket försenade.
Tävlingen gick på hög höjd (1300/1500m?) och terrängen var fin. Kartan mindre bra tyckte jag. Mitt genomförande var exemplariskt. Lugnt och metodisk försökte jag lösa alla problem. Jag använde kompassen flitigt. Trots det missa jag på ALLA sträckor. Till och med målet då jag sprang dit målet var inringat men där fanns inga arrangörer. Dom satt istället i solen vid picknickborden/starten utan minsta dåligt samvete.
Uppe på berget där vi sprang fanns det gott om fritt strövande kossor. En bra bit nedanför fanns en gammal borgruin. Enligt vår guide gick det på romersk tid en mjölk-pipeline (!) ner till borgen. Fursten fick säkert yoghurt till frukost, den lyckosten.
Våra lokala arrangörer ordnade snabbt fram minibussar så att våra strandsatta kamrater också fick vara med. Dessa bussar användes också för att skjutsa oss kors och tvärs mellan hotellen och lunchrestaurangen. Tack vare detta kom vi iväg redan klockan tre (bara drygt tre timmar försenade). Nu var det som sagt var ingen lyckodag så vi hann bara ett par mil innan polisen ville bli sponsrad (typ fartböter) och strax senare ville militären kolla något för mig okänt. Vi fortsatte vår skakiga bussresa utmed en vacker ljusblå (Kelkit?) flod genom ett backigt, vackert och bitvis bördigt landskap.Tyvärr hade bara problemen börjat. Efter bara en dryg timmes (effektiv) körning började bussen koka. En trasig fläktrem och en som hoppade av gjorde att det blev många stopp för vattenpåfyllning. Sen gick ett expantionskärl sönder. Det blev en spännande resa genom ett beckmörkt Turkiet. Vi hade tur och lyckades ta oss till en buss/mack/hotell station. Lätt koas uppstod och klockan hade passerat ett. Några tog lokalbussen till Igdir. Speciellt dom med Azerbadjian-visum. Vi andra tog in på hotellet som bara hade plats för hälften av oss. Jag sov på den tjocka heltäckningsmattan i ett gemensamhetsutrymme vid receptionen.
Middle Elite (31) 6.1 km
1 Mats Windstedt _ SWE _ 50:34
2 Roy Fransson ___ SWE _ 51:35
3 Elin Bjerva ____ NOR _ 51:50
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar