Efter en 5-6 timmars tung men obekväm sömn vaknade jag strax innan nio. Planen var nu att en ersättningsbuss skulle komma vid elvatiden. Jag fick frukost och lånade dusch hos några lyckligare kamrater. Bussen dröjde länge så jag hann med lunch också. Till slut kom i alla fall bussen och vi kom iväg vid tvåtiden. Det var en väl insutten och inrökt linjebuss med en kedjerökande chaufför och en ung lärling. Vi fick föraren att kraftigt minska sitt nikotinintag. Om det var därför han körde fort och bra får vara osagt men vi kom fram till Irangränsen 22:40 efter två pp- och ett middagsstopp. Vid gränsen bytte vi till vår lilla buss som tidigare på dagen skjutsat ett förtital lyckliga visumägare till Azerbaidjangränsen (enklaven Naxcivan). Men de var just kanske inte så lyckliga då tull och dåliga vägar gjorde att de kom fram till tävlingen vid Naxcivan stadium efter mörkrets inbrott och inte fick springa. Vi var inte heller så lyckliga då det tog över fyra timmar i tullen. Men jag var glad över att jag lyckades smuggla in dryga halvlitern Underberg väl utspridd i mina väskor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar