Bättre förr

Styrketräning+motioncykel, tränings-OL och en liten sprinttävlingen. Sen var kroppen helt slut. Det är tråkigt att vila.

Sprint #4

Avslutningen av SCC (i Tantolunden) var den svåraste etappen och jag gjorde mitt minst dåliga lopp. Jag missade mycket i början i parken (S-8), kom t.ex till 3:an på väg mot 2:an. Här var kartan riktigt dålig. Vad som var skog, halv- eller helöppet stämde möjligen (något) bättre 1997 när kartan ritades. Att kalla kartan för reviderad kändes oseriöst. Sen gjorde jag på nytt fel vägval på en långsträcka (9:an). Borde ha sprungit väntervägval nedanför berget på snabba vägar. Halvvägs på långsträckan blev jag trött och sen gick det mycket bättre!!! På första halvan tappade jag nästan tre minuter på segraren. På den andra bara drygt 1,5. Årets etapplaceringar blev 88, 73, 64 av ca 250 startande. Trenden var i alla fall positiv.

Bättre form …

… än i februari visade Dynavittesten som jag gjorde idag. Men det var ju väntat. Dock var det ett av de sämsta värden jag fått sen jag började testa mej 2004. Om jag tittar i träningsdagboken verkar det högts rimligt men känslan har varit att formen är/var bättre.

Tuff idrott

Ikväll slet jag mej runt 7,5km på 75 minuter. Jag hade, efter 3 veckors avhållsamhet, glömt bort hur slitsamt riktig orientering kan vara. Det kanske är sprint som är min gren i alla fall. Sommaren har kommit och en massa grönt skit har vuxit sej högt på marken och gör det ännu svårare för en syn- och vristsvag gammal gubbe. Liljekonvaljer fanns det också gott om men de blir inte så höga och är väldigt vackra så de är förlåtna.

Helga vilodagen ...

... ty då superkompenseras dina slitna muskler.
Idag kom jag upp i samma träningseffekt redan efter en kvart på den d-a motionscykeln som jag gjorde under en hel timmes slit i fredags. Däremellan hade jag två totala vilodagar. Inte ett löpsteg på fyra dagar bör ge pigga ben till kommande orienteringar.
Första riktiga orienteringen på drygt tre veckor blir SNOs teknikträning imorgon. Det skall bli grymt roligt. Sen springer jag avslutningen av Stockholm City Fjoll Cup på onsdag.

Och nu då?

Under tiden som jag funderade på närmaste halvårets tränande och tävlande provade jag på att köra en mängdperiod. Jag älskar att träna mycket och morgonpassen till jobbet är de bästa. Tyvärr känns knäet alls inte bra vilket helt förstör detta nöje.
Ett beslut har nu vuxit fram och lyder: Jag återgår till min OL-träningsstrategi, och låter form komma och gå som det blir, fram tills besöket hos knäskadespecialisten. Det blir nog en 3-4 pass i veckan och 20 timmar i månaden. Jag provar Emils norska maxstyrke- och intervalltränings metod, men skippar intervallerna (se Skogsport 3/2007).
Sommartävlingar blir Tre skåningar och en Dansk (Helsingborg/Helsingör), Ravinens 3-kvällars (Nacka), Eskilstuna Weekend (Svalboviken) samt O-ringens 5-dagars (Mjölby). Eftersom kroppen inte svarat så bra på de senaste veckornas hårdträning och Scaniamilen blir det H45 Kort på 5-dagars.
Sen blir det nog en lugn höst, fram till den lilla resan, beroende på vilket besked jag får från Capio Artro Clinic, när det nu blir, om det blir något ?!?

Träning vecka 21

Efter två tunga mängdveckor tog jag en lugnt vilo/tävlingsvecka. Jag försökte träna efter Scaniamilen men kroppen var helt slut så det blev en helg helt utan träning. Men det kan ju också vara skönt.

Sprint #3

Pinsam var min insats på SCC Etapp 2 i Årsta. Jag startade i det mest intensiva startintervallet (19:00-19:30) och vi var många som samtidigt stormade mot 1:an. Halvvägs kom dagens första (av tre) kollision, med löpare på väg mot 4:an. Antagligen fick jag en mindre hjärnskakning för annars kan jag inte förklara hur jag kunde förväxla ett litet skjul med en stor dansbana. Kontrollvakten som satt mitt emellan dessa byggnader har aldrig haft så roligt i hela sitt liv. Att döma av hans högljudda hånskratt. I backen upp mot 2:an började jag fundera på att spara mej till Scaniamilen och sen fortsatte resten av banan på samma huvudlösa sätt. På stigen efter 13:e låg jag bakom en tjej från Thor (Fanny Fredriksson?) som plötsligt tvärnitade och vände 180 grader. Pang! Jag har visserligen kommit upp i den ansenliga ålder då man gärna stöter ihop med unga tjejer, men helst inte så brutalt. Nästa vecka väljer jag sen start.
Om kartan tyckte jag inte. För en medeldistans i 10000-del var den kanske okey, men för sprint som 5000-del var den alldeles för grov och detaljlös. Med en bra karta enligt sprintnormen med två meters ekvidistans hade det kunnat blivit riktigt roligt. Skärpning SCC.

... almost

Officiellt fick jag tiden 40:00. Jag älskar att hata Emit.
Herrar
1. Petr Losman SNO 33:33
2. Tomas Dlabaja SNO 34:18
3. Anders Axelsson SNO 34:36
4. Michal Horacek SNO 37:02
5. Niclas Sjögren Enhörna IF 37:11
6. Björn Widén SNO 37:16
10. Niklas Serrander SNO 39:17
13. Mats Windstedt SNO 40:00
19. Peter Sundén SNO 41:17
23. Martin Lampinen SNO 41:45
29. Lennart Borg SNO 42:44
32. Tomas Håkansson SNO 43:17
Damer
1. Hanna Jonsson Enhörna IF 39:51
2. Katta Borg SNO 40:54
Han som kom tolva var misstänkt lik mannen som hoppade in i skogen för att kissa efter tre kilometer. Hmmmm…

Mission accomplished, 39:59 …

… visade målklockan när jag med ett dussintal förlängda steg bröt mållinjen. Nu hoppas jag att den officiella resultatlistan visar samma sak annars har jag fått ytterligare en anledning att hata EMIT (tidtagningssystemet som också används vid vissa OL-tävlingar, tyvärr).
Nu tilltog vinden under dagen så det var duktig motvind ut mot vändpunkten. Jag sprang taktiskt och tog det lugnt i början och sökte stora ryggar för lite lä. Lärdom: Det går att tänka logiskt även i högt tävlingstempo. I alla fall utan karta i näven. 19:49 på de första backiga 5 km var utmärkt. Sen körde jag (för) hårt några km för att komma ifrån bästa damen, junis i svart och herr långben. Men formen var inte så bra som jag önskade så jag kroknade helt på den (för långa?) sista km där junis och damen passerade. Damen ifråga var Henke på jobbets kompis flickvän Hanna Jonsson som är Enhörna IF:s bästa (?) dam för tillfället. Så jag skäms inte.
Banan var bra, temperaturen bara en aning för varm. Men det blåste kraftigt och det var åska i luften (med muller efter målgång). Med huvudvärk (trots 6 magnecyl för knäets skull), ny t-shirt, medalj runt halsen, Pepsi i ena handen och Grovbaguette Orientalisk Kyckling i den andra joggade jag hem mot ett hägrande varmt bad och kall öl.

Samme gamle Wims

Det gick t.o.m. sämre än vanligt på SCC E2 igår. Jag missade 1:an på ett högst pinsamt sätt och blev utskrattad av en skadeglad kontrollvakt. Redan till tvåan sprang jag och tänkte på att spara mej till Scaniamilen. Det var både oerhört korkat och onödigt. Med så dåligt flyt fick jag aldrig upp någon hög fart. Så kroppen borde vara pigg inför kvällens terränglopp. Jag hoppas kunna göra under 40 minuter. Vädret verkar bli perfekt (om bara blåsten lugnar ner sig) och banan borde vara torr och fin.
Gamla resultat från Scaniamilen:
2006: 39:50, 6:a
2005: 37:46, 9:a
2003: 40:41, 25:a

Nya tider, ny Wims

Från och med ikväll, när jag startar på SCC etapp 2, är det med min nya, lugna och säkra OL-teknik. Oavsett hur många ungdomar med spring i benen, gamla halta och lytta veteraner och hårt forcerande seniorer som korsar min väg, så tappar jag inte fokus eller humör utan fortsätter med min avspända och vägvinnande taktik. Jag tar mej tid att välja bästa vägvalet och genomför det sen med klinisk precision och med god fart utan stress.
Fan tro't ...

En liten resa runt den lilla sjön

För en knapp månad sen anmälde jag mej till höstens stora upplevelse för resgalna orienterare. Den 40:e (!!!) Höst Öst resan som denna gång skall runda Svarta Havet.
Det var de glada norska gutterne Frode och Jarl Magnus som lyckades övertala reseledare Peo om att detta var en god idé och nu verkar planen faktiskt förverkligas.
Här är en tidig karta, över den mest spännande delen av resan , som fortfarande stämmer ganska bra förutom datumen:
















Som synes går det inte att åka helt runt sjön, men det kan ju vara roligt att åka båt också. Kanske kan vi då få syn på de i dagarna kända Svartahavsdelfinerna.
Drygt tre veckor tar resan för oss som tycker det är fegt att inte åka buss hela vägen.
Så här ser den senaste resplanen ut:
Men denna plan kommer nog att ändras ett flertal gånger, in i det sista. Och sen blir nog själva resan lite annorlunda. Som vanligt, fast denna gång än mer.
På http://www.wwop.se/ kan man hitta mer information om detta äventyr.
CZE=Tjeckien, HUN=Ungern, ROM=Rumänien, BUL=Bulgarien, TUR=Turkiet, AZE=Azerbadjan, IRA=Iran, ARM=Armenien, GEO=Georgien, RUS=Ryssland, UKR=Ukraina, MOL=Moldavien, POL=Polen.

Kombopass utan kompass

Tores ambitiösa OL-träning ger mej ingen ro. Han har rätt i att det är bra att ofta se på kartan och att ha alltid ha den beredd, nära. Därför skannade jag in ett antal kartklipp och gjorde mej en långpasskarta (dubbelsidig A3) inför helgens långpass.
Jag ”tvingade” mej att hela tiden läsa på alla detaljer som fanns och göra vägval som skiljde sig från min ursprungliga grova idé till runda. Det gick bra i en och en halv timme sen fick jag använda all min vilja på att kämpa mej närmre hemmet. Steg för steg.
Med en ”superlins” i högra ögat och ingen lins i det vänstra gick det bra att läsa även min dåligt kopierade 15000-del. Ingen förstoringslupp behövdes. Det känns skönt att äntligen ha hittat hem med mina synproblem. Min skräck för 15000-del är nog ett minne blott, i alla fall för tillfället.
När jag nött in titta-ofta-på-kartan-tekniken skall jag koncentrerar mej på titta-ofta-på-kompassen-dito. Lyckas jag med bägge kan det bara bli så bra.
Så här gick mitt långa söndagspass:

Träning vecka 20

Körde en ännu hårdare mängdvecka vilken avslutades med ett tungt tvåtimmarspass runt Måsnaren och Almnäs. Nio timmar plus två lätta styrketräningspass ger en guldstjärna i träningsdagboken. Nu blir det två vilodagar innan två tävlingsdagar, nämligen SCC etapp 2 och Scaniamilen.

Sprint #2

Fortsatte sprintsäsongen med första etappen av SCC (Stockholm Sprint Cup), i Rålambshovsparken, där jag lyckades behålla lugnet säkert hela 10 sekunder. Startade samtidigt som en H16-löpare (samma bana) och vi sprang lika fort och krockade i början. På väg mot 3:an såg jag Henrik som startade 15 sekunder före och sprang mot honom. Tyvärr var han ute och bommade. Jag vände och kasade ner mot kontrollen med Henrik i ryggen och sen stressade jag iväg mot 4:an i helt fel riktning varefter vi rundade huset på fel sida. Ut från 5:an kom jag äntligen förbi Henrik och sen gick det bra en bit. Mot 8:an kunde jag inte minnas hur det nya förbjudna området (staket) gick och tog ett uselt högervägval. Riktigt dåligt att detta inte var inritat på kartan!!! In till och ut från 12:an fick man vada på hala vassa stenar med vatten upp till knäna. Hade gått skapligt om jag inte mött en massa andra löpare. Askorkad kontroll enligt min mening. Värre gick det dock för Dlabaja som genade och fick simma i det iskalla vattnet (mer om hans äventyr kan man läsa här http://my.opera.com/dlabaja/blog/stockholm-sprint-swim-cup). Borde ha sprungit runt vänster till 15:e. Småstruligt hem där jag till och med sprang fel från sista.
Dålig bana på dålig karta (dessutom ej sprintnorm). Blåsigt och kallt. Dåligt lopp. Ingen tävling jag vill minnas.
Vad jag mer gärna minns var den fina uppvärmningsrundan i Fredhäll och nedjoggningen på Lilla Essingen. Stockholm är otroligt fint när solen skiner.
H17- (300) 3400 m
1 Mattias Millinger OK Linné 15:53
2 Pål Skogtjärn Södertälje-Nykvarn OF 16:06
3 Graham Gristwood IFK Lidingös Skid o OK 16:22
4 Petr Losman Södertälje-Nykvarn OF 16:29
5 Tomas Dlabaja Södertälje-Nykvarn OF 16:35
87 Mats Windstedt Södertälje-Nykvarn OF 21:10

Träning vecka 17-19

Efter en dryg månads varannandagsorienterande provar jag nu att köra en tung mängdträningperiod med mycket väglöpning och lite orientering. Med lite tur gillar mitt onda knä förändringen annars riskerar mina träningsskor den ökända hyllan. Vecka 19 var första mängdveckan och slutade med nästan sju timmar. Så mycket har jag inte sprungit sen augusti ifjor.

Träning april

Inte mycket i tid räknat men bra mycket orienterat. I alla fall för att vara av mej.

Sprint #1

Började min sprintsatsning (i onsdags) med en öppen bana på Stockholms DM som avgjordes vid Näset på Lidingö. Sprinten borde passa mej bra. Lättlöpt och lättorienterat är plus. Stressigt är minus för mej som oftast är lite för ”het”. Jag var inte speciellt kylig denna gång heller men lyckades tämligen bra ända till näst sista där jag tappade koncepten helt. Har därmed bevisat att man kan rusa till sej syrebrist i hjärnan på bara dryga 10 minuter. Får se om jag kan vara lite coolare på Stockholm City Cup de kommande veckorna.
Snabbast var min klubbkompis och tjeckiske landslagsmannen Tomas Dlabaja och hans vägval kan du se här http://dlabaja.profitux.cz/blog/sprint_naset.jpg
Öppen 2 2700m
1 Tomas Dlabaja Södertälje-Nykvarn OF 12.51
5 Mats Windstedt Södertälje-Nykvarn OF 17.00

16 orienteringar på raken !!!

16 OL-träningar/tävlingar på 32 dagar och ingen annan träning. Snacka om OL-mani. 20 timmar varav 14 timmar OL och resten uppvärmning/nedjoggning. 148 kontroller varav 107 spikade (72%). Jag har blivit en bättre orienterare, även om jag inte riktigt orkat med mentalt på slutet, och tävlat mej i ganska bra löpform. Planen var att säsongen skulle sluta med Örebrotävlingar Kristi Himmelfärds helgen men huvudet behöver en viloperiod akut.
Nya planen är att köra mängdträning en tid (4-5 veckor?) för att orka med eventuella sommartävlingar (typ Eskilstuna och 5-dagars). Snabbhetpassen blir på vårens sprinttävlingar (Stockholms DM, SCC och KM) om jag kan komma från jobbet. Sprint blir ny distans på Veteran-VM från och med Portugal nästa sommar så träning behövs.
Tyvärr har knäet börjat kännas klart sämre sista veckan så det kanske inte blir så mycket tränat som jag hoppas.

Usel avslutning av en överraskande bra säsong

Avslutade vårsäsongen med Haninges dubbeltävling. En säsong mycket över förväntan efter en tråkig rehabiliteringsvinter (dock misslyckad sådan). Men efter Älmes tävling känns det som att jag mentalt tagit slut och inte orkar ladda om inför nästa tävling. För det var två riktigt usla lopp i den fina terrängen öster om Jordbro där jag återföll till gamla synder och sprang hellre än bra. Speciellt lördagens karta, med mer än lovligt wimsig löpning på långsträckorna, skäms jag för att lägga ut på bloggen. Enda ljuset var att jag sprang jämt med Palmis på avlutningen av söndagens medeldistans. Dvs från 9:an och hem. Jag får försöka ta med mej denna positiva smula under kommande träningsperiod.

Mer bortkastad träningstid?

AstraZeneca-träning. Trött och okoncentrerad från start såg jag inte stigen under ringen och misstolkade det mesta. 3-5 minuters bom. Sen småstruligt resten av banan. Bra konditionsträning men usel OL-träning.
1 Pål Skogtjärn Scania 43.31
2 Anders Axelsson Scania 45.00
3 Niklas Serrander SNO 51.27
5 Mats Windstedt SNO 58.55
9 Joakim Eriksson SNO 67.04

Wims vs Gudrun & Per, 1-1

Tog en långhelg i stugan vid Älmhult. Det blev mycket städ och trädgårdsarbete men också två tävlingar. Installation av digitalbox gick som en dans men hade ingen kanal som visade 10mila i direktsändning.
På söndagen hade OK Gynge samling på en stenskrothög tillhörande granitbrottet Svarta Bergen (Hägghult). Graniten där är speciellt fin och tilltalar många konstnärer. Jag brukar gilla skogarna kring Lönsboda men det var innan Gudrun och Per förstört det mesta. Vindfällen och ris överallt toppat med några riktigt grisiga grönområden och sugande mossar var det som väntade. Det började trots allt skapligt och vid trean var jag ifatt Glen (f.d. klubbkompis) tre minuter och vi var sen ihop till strax innan sexan då jag tyckte han sprang fel. Men det var visst jag som missade. 45 sekunder flög bort men jag var här bara en sekund efter segraren. Men efter 40 minuters höga benlyft var krafterna som bortblåsta och det blev en seg och strulig avslutning. Jag tappade 4,5 minut hem från sexan (sista tredjedelen) på Glen och Fredrik Stenebo (f.d. Lessebo) som vann.
H40 (12) 6790 m
1 Fredrik Stenebo Turebergs IF 59:43
2 Jens Nilsson OK Skogsfalken 60:58
3 Glen Håkansson Växjö OK 62:41
4 Ulf Wallin Sjövalla FK 62:45
5 Mats Windstedt Södertälje-Nykvarn OF 64:08
På tisdagen (1:a maj) fick jag revansch. Terrängen söder om Hallaryd (där Smålandskavlen gick senast) måste ha varit fantastisk innan vinterstormarna. OK Älme hade letat upp ett litet parti som fortfarande var ganska fint. Dock för litet för långa banor så de klasser som borde vara längre än H45 blev förkortade till medeldistans. Därför sprang jag tävlingens längsta bana, precis som på Gynges tävling med samma problem.
Jag fick till ett i det närmaste perfekt lopp på den kontrolltäta banan och är mest nöjd med en stark avslutning som räckte till seger. 40 minuter är max vad jag orkar i högt tempo. Som pris fick jag älgpasta (formen av älg) och picknickskärbräda med inbyggd kniv ur IKEAs sortiment. Passar fint till den röda IKEA-termosen jag vanns i förrfjor. Jag älskar Älme!
H45 (25) 5960 m
1 Mats Windstedt Södertälje-Nykvarn OF 42:42
2 Mats Brorsson Tockarps IK 43:57
3 Thomas Henmyr OK Vilse 87 45:02