Träning vecka 25

Ytterligare en slövecka i icke-träningsnarkomanen Mats nya liv. Glädjer mej åt två ganska bra OL-lopp och en tämligen snabb tvåmil på asfalt/grus. Nu laddar jag batteriet för en intensiv generalrepetition inför 5-dagars. Fyra sprintlopp på tre dagar (29/6-1/7, Helsingborg/Helsingör) följt av tre kvällstävlingar i Älta (2-4/7, Ravinens Trekvällars).

En kontaktlins för mycket

Ikväll avgjordes SNO:s KM på medeldistans vid Krampans badplats. Martin, som numera bor i närheten, hade fixat en helt ny karta med en riktigt gammal som grundmaterial. Denna gången kom Lennart Borg till start så jag fick inrikta mej på silver.
Till första hängde jag på Björn Widén som vann H21. Sen fick jag orientera själv och det gick riktigt bra. Det var stenigt, risigt och kuperat så det var lite med hjärtat i halsgropen. Men jag hade lite svårt att se kartan. Sen passerade vi till den andra sidan Marvikarna och terrängen blev betydligt mer lättsprungen. Det gick bra men jag hade ännu svårare att se på kartan när jag nu började svettas kring ögonen. När jag närmade mej 10:an och kom in i lite mörkare skog kunde jag knappt läsa kartan alls och jag bommade en dryg halvminut på både den och 11:an. Först då insåg jag att jag glömt att plocka ur kontaktlinser från kartläsningsögat (vänstra). Det är inte lätt att bli gammal och senil.
Det strulade lite med resultaten men jag blev nog tvåa efter Lelle som beräknat. Ca. två minuter efter så jag behöver inte gräma mej över den extra linsen. Kvällens överraskning var nog Torgny som blev trea.
--------------------------------------------------
Komplettering 21/6-07
--------------------------------------------------
H45 (8) 3500 m
1. Lennart Borg 20.07
2. Mats Windstedt 22.23
3. Torgny Toresson 23.59
4. P-O Olsén 25.54
5. Sven Undeland 26.04
6. Kjell Ehn 27.37
7. Jocke Eriksson 28.00
8. Tore Eklund 28.39

Sommarserien, Ågesta

Jag kunde inte motstå att springa sommarserien fastän det är dagen innan KM (medeldistans). Var klok nog att välja mellanbanan som bara mätte 5,3km. Hade bestämt mig för att springa lugnt och fint och koncentrera mig på god OL-teknik. Så brukar jag tänka ibland men sällan lyckas med. Idag lyckades jag i stort sett.
Fram till 7:e kontrollen hade det gått perfekt. Där misslyckades jag igen med att förstå Södertörnkartritningen (mer senare). På väg mot 8:an när jag forcerade ett dike hörde jag plötsligt någon fråga ”Springer ni på tid?”. På elljusspåret stod en ung tjej (modell tyngre) iklädd träningsoverall (modell ”Man ska ha husvagn”). Hon hade krylligt hår (modell Gaucho Marx) färgat kolsvart (peruk?) och hund (modell ganska stor). ”Va?!?” lyckades jag förvånat få ur mig varvid hon upprepade frågan ”Springer ni på tid?”. Vafan skall man svara på det? Under tiden hade jag vid forcerandet av slänten upp till spåret lyckats trampa på en stock (modell mindre) som slog upp på mitt onda knä. Jag kan inte riktigt minnas vad jag svarade men det var väl en kombination av smärtsamt utrop och ”Självklart springer vi på tid”. Hon menade säkert väl men tajmingen var dålig.
Resten av loppet var okoncentrerat. Jag tänkte mest på en stor tjej i ful overall och svart peruk och mindre på höjdkurvor och kompassriktningar. Trots det blev det inga fler bommar på hemvägen. Vårens all OL-träning har gett resultat. Jag klarar svår Stockholmsterräng även utan full koncentration.
Respekt !!!
Åter till bommen vid 7:an. Jag stod uppe på höjden (vid blå pil) och tittade mot kontrollen utan att se skärmen. Framför mej hade jag ett avgrundsdjup. Det måste ha varit mer än de tio meter som kartan indikerar. Jag kunde inte tänka mej att kontrollen kunde sitta där långt nere och röjde runt ett tag tills jag tills slut läste in mej på stenen V om kontrollen. Efter loppet joggade ut till 7:an och spanade in hur det egentligen såg ut. Jag kunde då konstatera att från skärmen kunde jag se över höjden norrut. En kurva plus hjälpkurva borde vara 5-7 meter (ekvidistans okänd, 4-5m?). Mina ögon sitter på ca 1,7 meters höjd. Hur två kurvor kan vara så högt och 1,5 så lågt inom en kontrollring övergår min fattningsförmåga. Kartritning på Södertörn måste vara grymt svårt och när jag väl insett en höjdkurvas stora variation måste jag tillstå att kartan stämde mycket bra. Det är min tolkningsförmåga som inte är tillräckligt smidig.
--------------------------------------------------
Komplettering 21/6-07
--------------------------------------------------
Bana B (91) 5300 m
1. Michael Granqvist OK Ravinen 46:35
2. Mats Windstedt Södertälje-Nykvarn OF 47:40
3. Lars Forsstedt Söders SOL Tyresö 48:12
4. Nina Larsson Söders SOL Tyresö 49:15
5. Joakim Eriksson Södertälje-Nykvarn OF 49:23

Och foten ...

... känns faktiskt bra.
Bra och bra förresten. Fötterna känns som vanligt.
Kroniskt ont bakom höger stortå och uttrampade fettkuddar på bägge hälarna.
Det man inte dör av stärker, som min gamla kapten sa.
F-n vad stark jag känner mej.

Pulsklocksfreakeri

Min fina Suunto T3 började plötsligt krångla efter ett knappt halvår. Den fick svårt att hitta pulsen innan jag svettats igång rejält och sen inte ens då. Frenetiskt felsökande och experimenterande påbörjades. Kontakt med Suuntos support (i Kanada?!?) togs. Efter detta har jag lärt mej följande:
1) Man bör alltid para ihop klockan med bältet efter man bytt batteri
2) Pulsbälten (även den hårda styva typen) blir slitna och/eller belagda med urk som inte går att få bort med traditionella metoder
3) När man råkar ut för 2 ovan hjälper det stort med att smörja bältet med Elektodgel (69:- för en stor tub på Apoteket)
När jag insett 2) och 3) och inte riktigt gillat läget bestämde jag mej för att köpa ett bälte till för löpträning och att ha det gamla med geltuben på jobbet (motionscykel). Men enda stället att köpa ett bälte verkar var från Suuntos hemsida och till ockerpriset 70 Euro (660:-) plus omkostnader. Köpte då ett helt nytt kit för drygt dubbla priset istället.
Så tokig kan man vara om man är en ekonomiskt oberoende ungkarl.

















Då jag nu sen ett tag kommit igång med regelbunden träning och då jag senaste månaden fått väldigt dåliga träningseffektsvärden, har jag nu beslutat mej för att sänka min ”Aktivitetsklass” från 9,0 till mycket mer rimliga 8,0. Gäller från och med imorgon.
Jag måste för ordningens skull påpeka att jag började med 7,5 och att klockan själv sen upphöjt mej till 9,0. Ingen hybris här alltså.
Aktivitetsklasser (0-10):
8,0 Uthållighetsidrottare (regional nivå) som tränar 7-9 timmar per vecka
8,5 Uthållighetsidrottare (nationell nivå) som tränar 9-11 timmar per vecka
9,0 Uthållighetsidrottare (nationell nivå) som tränar 11-13 timmar per vecka

Träning vecka 24

Två OL-träning, två pass på motionscykeln och ett bra intervallpass (4:56-4:43-4:39-4:40-4:39). En ganska lagom vecka skulle många icke-träningsnarkomaner tycka. Men jag hade mycket energi kvar som brändes i gymet. Fyra pass varav två hårda med Uffe (torsdag, fredag) och sen första riktiga benpasset på mycket länge på lördagen efter intervallerna. Detta innebar att jag idag har haft helt underbar träningsvärk i stort sett jämt fördelat över hela kroppen, vilket i sin tur innebar att jag har storstädat och stortvättat i ultrarapid. Dessutom lagom mosig mellan öronen efter att i natt ha halvslumrat till de finlandssvenska internetradiosändningarna från Jukolastafetten. SNO kom på en fin-fin 5:e plats efter en helt makalös öppning av Anders T, Isak, Jonn Are och Michal H i skumma natten. Stabilt är bara förnamnet.

Träning vecka 21-23

Tre fyratimmars veckor med en tredjedel cykling. Det är nog nivån jag skall hålla ett tag, tyvärr. Pulsklockan har krånglat något enormt så ganska många pulsvärden och träningseffekter är efterbehandlade (= fejkade/påhittade/uppskattade). Men alla tider är i alla fall korrekta. Tre dåliga sprint-OL-tävlingar ingår i perioden.
På den positiva sidan är 40 minuter på Scaniamilen, ett bra lopp och seger på KM samt att jag sprang intervaller för första gången sen i början av oktober. 4 varv på 1,2-km-elljusspåret i Kusens Backe (4:53-4:53-4:47-4:44).

Ytterligare en värdelös träning

Sprang igår Scania-OL fastän kroppen var för trött och hälen öm. Sen var banan för lätt också. Fast med tanke på hur trött jag var så var det väl bra för jag lyckades genomföra loppet utan större misstag, nästan. Av mitt förstärkta hälskydd fick jag grymt ont. Det är alltid farligt att mickla med sådant. Men idag känns hälen ganska bra. Efter att ha forcerat backen ut från 13:e var jag helt slut och snubblade på en kotte eller något och slog i bägge mina dåliga knän. Sen tänkte jag mest på hur skön TV-fåtöljen där hemma är och då kom den stora bommen. Men den skall jag förtränga snabbt.

Fråga Wims

Fråga: Om man klipper ut en bit sittunderlag (model 10:- på ÖB), lägger den under hälen och springer i en timme. Hur mycket trycks den då ihop?
Svar: Ca. en tredjedel av den ursprungliga tjockleken kvarstår.

Årets bästa och mer ont i foten

Finns det ett samband? Behöver jag ha lagom ont i foten för att lugna ner mer och orientera säkert? Eller hade jag bara en bra dag? Svar får nog komma en annan dag.
Hursomhelst sprang jag ikväll Sommarserien vid Hallunda. Läcker terräng, många kontroller och den ovanliga skalan 1:7500. Men det var så detaljrikt och backigt så jag tyckte det kändes som en 10000-del. 47:30 på 5,7 km (49:20 med snitsel (400m?) till startpunkten) är jag väldigt nöjd med. Skall bli kul och se vad de andra ”gubbarna” har gjort för tider.
Jag sprang med mina Icebug och nytillverkat avlastningsskydd för hälen men hade lite ont i alla fall. Nu smärtar det ännu mer. Jag kanske måste dubblera höjden på skyddet för vila vill jag ju inte. Imorgon är det Scania-OL.
--------------------------------------------------
Komplettering 21/6-07
--------------------------------------------------
Bana A (36) 5700m + 400m snitsel
1. Niklas Å Wrane Söders SOL Tyresö 39:40
2. Mattias Allared Tumba-Mälarhöjden OK 42:33
3. Johan Eklöv Tumba-Mälarhöjden OK 45:00
4. Vidas Armalis SoIK Hellas 48:05
5. Mats Windstedt Södertälje-Nykvarn OF 49:21
10. Joakim Eriksson Södertälje-Nykvarn OF 52:47
Lite besviken blev jag av att vara nästan 10 minuter efter. Visserligen tog jag det lite lugnt och visserligen är Niklas en duktig H21:a. Men ändå! Åldern tar ut sin rätt.

Ny skada

De senaste veckorna har min vänstra häl börjat ömma igen. Trots att jag letat fram mina gamla dammiga iläggssulor med fasttejpade mjuka hälkuddar har jag idag efter KM ganska ont. Det värker vid belastning i en punkt mitt under hälen.
På kvällens styrkepass tog Uffe en snabbkläm och trodde inte det var hälsporre men vågade inte komma med någon gissning.
Jag får väl plocka fram mitt redan sönderklippta sittunderlag, sax och tejp och låta kreativiteten flöda.

Träning Maj

Försökte samla ihop en större bunt träningstimmar men gav upp efter ett par veckor. Kroppen var inte redo ännu och jag borde nog inte ha tävlat riktigt så mycket samtidigt. Nu blir det ”lagom” med träning fram till 5-dagars.

Det kan ju verka som en bra månad. Nästan 28 timmar. Men jämfört med ifjol är det blekt. Och då var jag skadad även 2006 (feb-apr). Så det finns anledning till att jag inte orkar springa fort lika länge nu.

November 2005 t.o.m. Maj 2006 -> 190 timmar

November 2006 t.o.m. Maj 2007 -> 120 timmar

Klubbmästare och jubiléum

Idag var en lyckans dag. Jag blev klubbmästare i min 888:e tävling. Detta firades på hemvägen med att jag bjöd Stefan på en 88:a i Rosenhill.
I tuff värme och i rejält tung och svår terräng avgjordes SNO:s långdistans-KM vid Nynäshamns OK:s klubbstuga Sågen. Inte mina favoritförutsättningar med andra ord och ganska mycket bommande blev det men de andra missade visst ännu mer. Jag slog också alla damerna och H40-gubbarna som hade samma bana, utom Ubbe som jag dock nästan var ifatt tre minuter mot 8:an. Men då tog krafterna slut och jag tappade sex (!!!) minuter på honom därifrån. Kartan var bitvis väldigt schematiskt ritad p.g.a stor detaljrikedom och det är bara att konstatera att min fantasi inte räcker till i dessa lägen. Speciellt svårt hade jag vid 1:an och 10:an där jag inte begrep ett dyft trots att jag var där jag trodde/borde.
KM i H45 däremot verkar passa mej desto bättre. Har nu tagit 4 av 5 möjliga och enda ”plumpen” är natten ifjol, men det var nära även där. Får se om jag kan försvara även medeldistansen den 20/6.

Bana 2 (19) 6700 m
1 Urban Larsson 1:02:12 (H40)
2 Mats Windstedt 1:05:40 (H45)
3 Katarina Borg 1:05:59 (D21)
4 Åsa Franzén 1:08:47 (D21)
5 Kari Enckell 1:10:05 (H40)
6 Juliette Soulard 1:11:57 (D21)
7 Jocke Eriksson 1:12:13 (H45)
8 Stefan Karlsson 1:16:02 (H40)
9 Marie Rönnestrand 1:17:44 (D21)
10 Torgny Toresson 1:17:58 (H45)

Sprint #5

Jag lyckades planera in fem lediga dagar när hela Sverige badade i sommarsol. Hela? Nej inte riktigt. En liten del långt söderut, dit jag åkte, hade mest mulet alla dessa dagar.
Sen lyckades jag avsluta min sprintsäsong med ytterligare ett dåligt lopp. Kanske det sämsta. Skåne hade sitt DM i Vinslöv och jag fick springa i klassen H21 ej DM med samma bana som H21 sprang strax innan. Jag började behärskat med bra och säkra vägval men kände redan på väg mot ettan att det inte fanns någon fart i kroppen. Fick sen problem i den flacka, täta, ibland djungellika skogen och storbommade 8:an. Tappade sugen och sprang helt utan hjärnkoll på slutet (13:e !????!?!).
Efteråt joggade jag ner och kollade in 8:an. Två gånger gick jag rakt söderut från stenmurshörnet och passerade kontrollen långt öster om. Två gånger gick jag norrut från 8:an och kom långt väster om stenmuren. När jag på detta sätt pejlat in läget stegade jag upp avståndet till max 40 meter. Enligt kartan skall det vara 70 meter. Eftersom arrangörerna inte tyckte att detta var tillräckligt mycket bingo-OL hade de regelvidrigt gömt kontrollen nere i gropen. Man häpnar.
Sen fick jag stryk av min ende konkurrent, som dessutom var dansk.
Annars var min ledighet bara bra.

H21 Ej DM (2) 3110m
1. Mads K. Larsen Spring Cup OK 21.42
2. Mats Windstedt Södertälje-Nykvarn OF 22.53

H21 (19) 3110m

1. Erik Modig OK Pan-Kristianstad 17:12

2. Mikael Kristensson OK Torfinn 17.59

3. Jesper Håkansson FK Göingarna 18:11